SKRIK SKRIK SKRIK

Alvins hemska fas med att slå, banka, kasta och få känsloutbrott är mycket bättre nu som tur är. Men hans ständiga högljudda jag är inte det.
Jag tycker att det är så fruktansvärt jobbigt. Börjar nu att känna att det är pinsamt att träffa andra personer. både sådana som inte har barn men även dem som har.
Varför skriker han så hela tiden. Han prata så sällan i talnivå...nästan allt han säker är så högt.
Det har alltid varit det, ända sedan han skulle jollra. Men istället skrek o gapade han fram sitt jollrande...som redan då gjorde mig stressad.
För det är precis det som jag blir, stressad och till slut på dåligt humör när jag inte är på topp av andra orsaker.
När han leker själv är det högljutt oxå? Varför det och hur kan man göra för att minska på det? Kommer det att gå över???
Snart känner både Jocke och jag att vi kommer att sluta träffa våra vänner om det ska vara så här. Han skrämmer de andra barnen han träffar med sitt skrikande pratande.
I söndags träffade Alvin Marias pojkar en liten kort stund.. och Julius verkade mera rädd för honom.
Idag kom Niklas och Johanna över med Sofia som ABSOLUT inte ville umgås med Alvin som skriker o gapar i sin lek. Så vill han krama henne.. o de går utför då. Hon vill ju inte på något vis att han ska komma nära när han e så obehaglig.
Igår var Lottie och Julian här och skulle leka med oss vår lediga måndag. Stackars Julian sa till Alvin att sluta skrika flera gånger för de gjorde ont i hans öron. =/
Jag säger det.. vi får isolera oss i vår egena missanpassade familj snart =`(