Usch.. snart ska ja tillbaka till jobbet. Ja usch o usch. På ett sätt tycker jag att det ska bli skoj o skönt att komma tillbaka till jobbet måste jag erkänna. Men på ett annat sätt så vill jag inte, jag kommer att längta och sakna ihjäl mig efter Alvin.
Han utvecklas så otroligt mycket varje dag som går så jag kan inte ens föreställa mig hur det kommer vara att inte få tillbringa all tid med honom o se honom göra sina framsteg i livet på en gång de händer..
Men det är skönt att Jocke ska få vara hemma. Han behöver få den här tiden med lilleman han med. Jag vet att de två kommer att njuta av varandra massor massor!
Så nu börjar nedräkningen, på torsdags nästa vecka blir det att ge sig av på kickoff med jobbet, sen börjar verkligheten...pust.